måndag 15 augusti 2016

Fantastisk utveckling i år


Loggade precis in på mitt konto och kan ärligt säga att jag är lite imponerad över portföljens utveckling sedan årsskiftet.




Sedan årsskiftet har min portfölj ökat med +19,71%. Bland annat Orasolv och Svolder har bidragit stort till denna utveckling.

Orasolv är upp +35,66% sedan årsskiftet och Svolder +36,03%.



Utvalda inlägg:

Britterna har röstat för att lämna EU
Mycket har hänt sedan 2009
Nyårslöften och din ekonomi 2016

Tycker du att det är dyrt att tanka?
Dags att få bättre fart på snöbollen
Investeringsstrategi
Hur du får bra avkastning
Ge inte bort din avkastning

Högre konkurrens borde kunna pressa räntenettot

Att bankerna gör vinster på de bolån som de förmedlar är inte konstigt. Alla företag strävar efter vinst. Problemet är att konkurrensen är för dålig och att det i längden är konsumenterna som får betala för detta. För tillfället är räntenettot historiskt högt och det är svårt att hitta en acceptabel ursäkt till det.



 













(Bild från SvD.se)

Den största aktören på bolån i Sverige är Swedbank Hypotek. De har ca 25% av marknaden men det spelar egentligen ingen roll utvecklingen är lika hos alla banker. Räntenettot går stadigt uppåt, något som Svd har publicerat en bra artikel om.

Räntenettot går uppåt hos bankerna och bolånen blir allt mer en ännu större och stabilare inkomst för bankerna. Bara mellan 2014 och 2015 ökade räntenettot hos Swedbank Hypotek med 30% och från 2010 är ökningen 180%.

Det är alltså tydligt att bankerna tjänar allt mer på bolånen. Samtidigt skulle detta räntenetto kunna peka på svagheter på marknaden. Det handlar om svag konkurrens och att bankerna till viss mån fokuserat allt för mycket på inkomster från denna del när andra delar inom bankverksamheten inte är lika lönsam.

Samtidigt ökar svenskarnas skuldbörda. Bara i januari ökade lånen med 8% vilket gör att det var en rekordnotering på 2708 miljarder. Med ett historiskt stort lånande och historiskt höga räntenettot finns det historiskt stora möjligheter för bankerna att tjäna stort vilket de även gör. 

Enligt bankerna finns det alltid en rad orsaker till att de måste ha så högt räntenetto. Gregori Karamouzis (Swedbank) säger i en intervju till SvD att det är stigande bolånevolymer och högre marginal i takt med att kapitalkraven har ökat. I detta fall lägger de skulden på kapitalkravet.

Orsakerna är många eller bortförklaringarna. Det beror på hur man ser det.

I Danmark var boräntan nere på 0,15% förra året. Långt under bästa snitträntan i Sverige. Vad skulle hända om de danska bankerna även kunde ge lån i Sverige? Om konkurrens ökade. Skulle Swedbank fortfarande ha kvar sin räntenivå och säga att de inte kunde sänka på grund av kapitalkraven. Har svårt att se det.

Just konkurrensen på bolånemarknaden har diskuterats på regeringsnivå och är något som var med i den senaste Bolåneutredningen. Målet är helt enkelt att det i framtiden ska vara lättare för svenska konsumenter att teckna lån hos utländska aktörer.

Ser man på konkurrensen så är den betydligt bättre utbyggd bland privatlånen. En låneform som kan ställas mot bolånen för att få perspektiv. Orsaken att konkurrensen fungerar bättre är både att det finns extremt många fler aktörer och att det lättare går att jämföra dessa alternativ.

Bland de banker som Consector.se jämför är den lägsta räntan på privatlån 2,95%. Detta kan ställas mot bästa snitträntan på ett bolån som enligt Privata Affärer för tillfället ligger kring 1,4%. Det är till och med så att de som får bäst ränta på privatlån kan få i nivå med vad vissa får i bolån.

Det är tydlig skillnad i räntesatserna vilket självklart beror på risken som bankerna tar. Skulle de med 100% säkerhet veta att alla privatlån kommer att bli återbetalda skulle ju räntan vara betydligt lägre.

Men då ska man även ställa kreditförlusterna mot varandra. I slutet av 2015 hade de fyra storbankerna gemensamt 2900 miljarder utlånat i bolån. Kreditförlusterna var 50 miljoner vilket är 2 hundradels promille.

För en risk på 2/100 promille har de alltså ett historiskt hög räntenetto. Hur stor förlust det är på privatlånen är svårt att säga men det handlar troligtvis om mer än några procent. Med andra ord över 100 gånger mer än på bolånen. Skillnaden i förtjänst på de två olika lånen är däremot inte lika uppenbar. 


Skulle Bolåneutredningen lyckas hitta en väg som öppnar upp konkurrensen på den svenska marknaden skulle nog resultatet bli väldigt positivt för de svenska låntagarna. Och räntenettot kunde få återgå till mer normala nivåer. 

tisdag 9 augusti 2016

Mina 4 största innehav

Jag brukar få en hel del frågor om vilka aktier jag har i min portfölj samt hur fördelningen ser ut.

Jag skrev nyligen ett inlägg om hur fördelningen ser ut bland mina aktier när det kommer till vilka lista de är listade på. Det inlägget hittar ni här.

Men om vi återgår till det vilka mina största innehav så är det bland annat två stycken fastighetsbolag. Ni som har läst bloggen under en lägre tid vet troligen vilka. Nämligen Castellum samt Wallenstam.

De andra två bolagen som jag just nu är tungt investerad i är, DistIT samt Orasolv.


fredag 22 juli 2016

Ger försäkringsbranschen bra premie?

En bransch som alltid är intressant att titta extra på är försäkringsbranschen. Inte minst eftersom den både har stora och stabila företag likväl som lockande uppstickare. Här finns även tydliga förändringar som tyder på att försäkringsbranschen både kan bli intressant, lönsam att investera i och föränderlig över tid.

Utgår i stor del i detta inlägg från en lysande analys av den nordiska försäkringsmarknaden på Aktiefokus.se. För djupare analys rekommenderas att ni läser hela artikeln Den nordiska försäkringsbranschen.

Har marknaden mer att ge?

Om man jämför de nordiska marknaderna finns siffror som pekar på att svenska marknaden har mer att ge. Den norsk-svensk-danska försäkringsbranschen omsatte 170 miljarder NOK år 2012. Mellan länderna var denna summa fördelad 40/32/28 och med tanke på att det bor flest i Sverige ligger Norge som en ohotad etta. Den norska marknaden är betydligt större och mycket pekar på att Sverige kan nå grannlandets nivåer. 

Självklart kan justeringar ha skett inom marknaden sedan dess men i stort går utvecklingen stabilt åt samma håll och det är just stabilitet som kännetecknar försäkringsbranschen överlag.

Bild lånad från Aktiefokus.se

Stabil Lönsamhet

En annan fördel med dagens försäkringsbransch är att lönsamheten både stabiliserat sig och överlag ligger på en mycket god nivå. Som bilden visar var den senare delen av 90-talet knappast några lysande år för branschen. Så länge som Combined Ratio ligger över 100 går bolagen alltså med förlust. Men sedan 2003 är siffrorna stabila.

Stabila kostnader


Även när det kommer till utbetalningar från försäkringsbolagen så ligger de relativt stabilt och även nu är det från med i början av 2000-talet som denna positiva utveckling går att se. Med Loss Ratio menas utbetalning i andel av premieintäkterna.

Med ett antal flertal grafer så slår författarna till artikeln på Aktiefokus fast att:
 kej, ni fattar poängen. Den nordiska försäkringsmarknaden är lönsam.

Jag lägger till ordet stabilitet. Något som brukar vara uppskattat inom aktievärlden.

Stabilt – men med nya aktörer


Bildkälla Aktiefokus.se


För det första är det imponerande att Länsförsäkringar kan ha ca 30% av marknaden. Det är extremt få marknader där en aktör dominerar så starkt. Ser man över tid minskar visserligen deras marknadsandelar men det handlar om mycket små förändringar. Detta i likhet med de tre näst största bolagen. Alla håller sig stabilt kring den marknadsandel de hade för ca 10 år sedan.

Mer intressant är det att se på utvecklingen för nya bolag. Eller Andra som de benämns i tabellen.

Här kan jag se två tydliga inriktningar. Att starta ett helt nytt försäkringsbolag som ska börja konkurrera med jättarna på marknaden är knappast hållbart. Det är inte heller detta som sker.

För det första handlar det om att skapa tydliga nischer och specialisera sig på vissa kundgrupper. Även om följande exempel är från USA så visar det en typisk utveckling. Toyota väljer att skapa ett försäkringsbolag som kommer att analysera hur kunderna kör och erbjuda premier utifrån detta. Försäkringen är nischad och individanpassad.

Försäkringsbolaget Svedea sammanfattar det lysande.  Den första meningen som besökarna möts av på hemsidan är Vi säljer inte försäkringar till alla. De har sammanfattat utvecklingen hos de mindre bolagen. De säljer inte till alla. De är inte bäst på allt. Men de är bäst på specifika delar och specifika försäkringar. Det är vägen in för att ta marknadsandelar av de större bolagen.

För det andra handlar det om att använda redan inarbetade varumärken. Försäkringar handlar om trygghet. En enkel förklaring till varför många väljer bort mindre försäkringsbolag (som de inte har hört talas om) mot kända namn.

När nu ICA väljer att slå sig in på försäkringsmarknaden kommer de inte ha svårt att få kunder. De har ett extremt högt förtroende hos befolkningen. I årets Förtroendebarometer är det enbart IKEA som kommer före som företag. IKEA ligger på delad fjärdeplats och ICA på femteplats. Ovanför dem finns exempelvis Sveriges Radio, Universitet och Systembolaget.

Skepsis mot snabbväxande försäkringsbolag


Sett till marknadsandelar så är det helt tydligt att uppstickare tar bit efter bit av marknaden. De som söker stabila och trygga bolag kan mycket väll se mot jättarna. Men är det företag med möjlighet att växa är det uppenbarligen de små bolagen som har framtiden för sig. I alla fall om man ser på den historiska utvecklingen och utgår från att det fortsätter i samma inriktning.

Ett varningens finger lyfts däremot relativt ofta mot just snabbväxande försäkringsbolag. Detta inte minst eftersom Warren Buffett har sin starka åsikt om just dessa företag. Det är som det skrivs i artikeln Om skepsis mot snabbväxande försäkringsbolag del 1 att många ryggar tillbaka bara de hör talas om dessa försäkringsbolag. Till viss del har skeptikerna rätt. Men det gäller då främst den amerikanska marknaden där de små försäkringsbolagen inte har en helt lysande historia.

Det finns alltså en fundamental skillnad. Eller som författaren skriver man kan inte dra paralleller rakt av från ett land till ett annat trots att det handlar om samma bransch. Nordisk försäkring på 2010-talet är inte amerikansk försäkring å 1980-talet.


Svenska försäkringsbranschen är stabil och under förändring. En intressant mix.